Ännu en vecka har gått och det är nu helg igen. Lika snabbt som alltid flyger tiden iväg och man inser att man kanske inte hunnit med det man borde under veckan som gått och undrar hur den kommande veckan ska te sig. Men när man kan se tillbaka på en gången vecka och tänka att man åtminstone hade väldigt roligt och trevligt medan tiden flög iväg kan man ändå få vara nöjd. Kanske spelar det då ingen roll att man "skulle kunna ha" pluggat mer" eller "skulle kunna ha fixat bättre mat", men istället valde att konversera med nyvunna bekantskaper över en rykande kopp kaffe eller med kompisarna titta på en film och trycka i sig godis. Eller kanske valde man att göra av med lite överskottsenergi genom att gå och träna istället för att ägna den tiden åt att söka information i någon av de oändliga databaserna fullproppade med upplysningar om EU-rätt. Ja, det är ofta man tänker att man "skulle kunna ha gjort" en massa saker, men jag vidhåller ändå att det är alla de där distraktionerna och sakerna man gör istället för det man "borde ha gjort" som ändå kallas livet. Så, leve distraktionerna!

Ett redan välkänt ämne som behandlats i mina bloggar är det faktum att epitetet ekonomisk inte kan tillskrivas mig. Så långt är fast och visst, men vad som däremot talar till min fördel är det att jag vet hur man prioriterar*.

Det är nämligen så att jag nu har prioriterat en Frankrikeresa i oktober månad. Nu är det visserligen så att Svenska Akademiens Ordlista säger att prioritera betyder att "ge försteg" eller att "ge förtur" åt något. Man kan ju då lite smått orolig ställa sig frågan vad det är som blir åsidosatt på grund av denna resa till trikolorens underbara land. Jag kan exempelvis tänka mig at den ömma modern undrar om pengarna kommer att räcka till mat. Fadern kanske undrar hur nya cd-skivor nu ska kunna inhandlas om alla pengar läggs på en flygbiljett, medan storasystern å sin sida undrar om lilla Fnylis någon gång ska "ha råd" att komma hem och hälsa på. Därför vill jag redan nu poängtera och fastställa att jag inte lider någon större nöd. Jag har ju redan genom att välja Studentgatan som domicil valt att så att säga inte prioritera boendestandarden. Att jag dessutom är lite smått okulinarisk gör ju att oxfilé och andra dyrare råvaror inte införskaffas så överdrivet ofta. Inte heller dras jag med dyra tobaksrelaterade laster vilket gör att jag faktiskt snabbt sparat ihop till åde en och två Frankrikeresor.

Därför vill jag bara slå ett slag för prioriterandets ädla konst och säga prioritera mera!

* prioritera skulle i denna text kunna utläsas som spendera, men då detta har en alltför negativ klang väljer jag ett mer positivt laddat ord som prioritera istället.