osmidigaste, men bästa ordet för dagen: "skjuta-upp-till-morgondagen-vad-du-skulle-kunna-göra-idag-aktivitet"

Köket håller på att renoveras. Det är därför till ackompanjemanget av vinkelslipar, sågklingor och borrmaskiner som jag nu försöker skriva av mig den koffeinkick som gått mig ända ut i fingerspetsarna. Saken är den att jag inom en väldigt snar framtid ska inleda läsningen av det trehundranittiofyrasidiga mästerverket Madame Bovary. På franska. Jag har dock en liten känsla att detta inte är någonting man gör med "koffeinenergi" i kroppen. Som bekant för alla kaffedrickare brukar den önskade effekten av kaffeintag, d.v.s pigghet, i de flesta av fallen endast leda till en skenbar energi, som tar sig uttryck i rastlöshet och överdriven pratsamhet. Nu är ju visserligen den sistnämnda egenskapen något jag kan tillskriva mig även i vanliga fall, så man kan ju bara föreställa sig hur det låter när jag druckit ett antal koppar kaffe. Visserligen har detta visat sig vara en bra uppladdning inför talfärdighetslektionerna i skolan, då det är just pratsamheten som bedöms.
Nåväl... egentligen är väl bloggskrivandet just i denna stund mer av en undanflykt för att slippa ta tag i Gustave Flauberts trevliga lilla bok. Till saken hör att jag faktiskt gav mig på att läsa denna bok redan under min gymnasietid, men redan efter en sådär 20 sidor gav jag upp. Flauberts personbeskrivningar helt trogna den realistiska skolan blev mig helt enkelt övermäktiga. Men, boken är säkert lättare på originalspråk. Åtminstone är det i denna falska trygghet jag kommer att invagga mig då jag påbörjar min läsning. Jag "ska bara" äta lite först. Sen "ska jag bara" titta lite på tv och därefter "kanske man bara skulle" lyssna lite på musik och först efter dessa hyperviktiga aktiviteter kan jag läsa :) Märkligt det där hur allt annat helt plötsligt blir mer intressant än det man borde göra. Jag menar, sällan har väl städning varit en mer underhållande sysselsättning än i tentamenstider. Och aldrig annars skulle man få för sig att helt plötsligt börja sortera alla sina tidningar i bokstavsordning, eller varför inte enligt utgivningsår. En annan populär "skjuta-upp-till-morgondagen-vad-du-skulle-kunna-göra-idag-aktivitet" kan även vara att få för sig att på nytt starta upp sitt gamla Super Nintendo för att tvunget varva Zelda ännu en gång. Även ursäkten "jag måste bara spela den här låten en gång" funkar bra som undanflykt, då sanningshalten i det där "en gång" aldrig stämmer. På så sätt kan man lätt spela bort en bra stund som man, om vore duktig, lätt hade kunnat använda till att plöja sig igenom både en eller två böcker. Sen är av erfarenhet uttrycket "det går ändå inte direkt att förbereda sig till den här tentan" (en fras väl använd inför både uttalstentor och översättningstentor) en oerhört bra samvetsstillare då man hellre går ut och äter middag med kompisar kvällen före tentan. Men det är väl så det är för oss vanliga dödliga. Disciplinen är inte den bästa, men turligt nog lyckas man ro sitt lilla skepp i land ändå. Och hur roligt hade det varit att vara disciplinerad precis hela tiden? För visst är det alla dessa undanflykter och "skjuta-upp-till-morgondagen-vad-du-skulle-kunna-göra-idag-aktiviteter" som kallas livet =)
Sen måste det även påpekas att roliga saker faktiskt har uträttats idag. Uppstigen med tuppen begav jag mig till Strömskolan där jag hade ett litet "guest appearance" som "gympafröken". Det var iklädd mysbrallor och luvtröja och med ett antal medhavda cd-skivor fyllda med diverse danslekar, som jag äntrade den lilla idrottshallen. Jag undrade just när denna gympahall krympt. När jag själv hade gympa där på lågstadiet var avståndet mellan basketkorgarna oändligt, medan jag nu kunde stega över salen med en sådär 10 steg. Underligt det där. Det var nästan så man kände sig lite nostalgisk när man faktiskt insåg att det nu var ett bra tag sen man själv var sådär liten. Nu vill ju inte det säga att jag har gått o blivit gammal och grå, eftersom min ålder fortfarande är ganska ringa. Så värst stor är jag ju inte nu heller för den delen, men ändå kan man inte låta bli att undra hur tiden gick så fort (och nu vet jag att folk i mina föräldrars generation småler och tänker: Visst, lilla du... tänk då hur hisnande fort tiden går när man är 50+ ). Så som jag minns det, var det hur som helst inte längesen man på darrande små ben klev in i skolans värld. Ändå har man nu hunnit med både att vitklädd och med studentmössa lämna den, för att ett sommarlov senare på nytt kliva in i den stora vuxenskolan som kallas universitet. Turligt nog har jag trots de vuxenpoäng jag lyckats skrapa ihop genom såväl kaffedrickande, som universitetsplugg lyckats behålla mitt barnasinne. Något som faktiskt tog sig uttryck på ett perfekt sätt i morse då jag tillsammans med en sådär tjugo stycken 6-åringar började dagen med att dansa för glatta livet på ett "gympahallsgrönt" golv och för en stund totalt kunde ignorera den bok jag nu ska börja läsa. Men innan jag gör det, ska jag bara...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller borde man kanske säga mycket snack och lite hockey såhär i VM-tider? Hur som helst är det lite sån varning för mig för tillfället. Jag planerar så oerhört mycket, men lyckas genomföra så väldigt lite. Lilla latheten verkar ha slagit till och de...

Concealer, kaffe och sötsaker. Ja, vissa dagar behöver man lite hjälp på traven och den här veckan har inletts med just sådana dagar. Ni vet då man är evigt tacksam att en concealer verkligen gör jobbet och dämpar tvättbjörnelooken och de mörka ringa...

Allt har sin tid och äntligen är det vårtid! Just som man för bara någon vecka sedan började misströsta och tro att man aldrig skulle slippa skrapa bilrutorna på morgonen eller aldrig mer kunna sova med öppet fönster och vakna till de klassiska "utel...

Jag har aldrig gillat avsked. Det är väl egentligen ingen som gör, men vissa hanterar det bättre än andra. Jag tillhör de "andra" som verkligen ogillar avsked mer än något annat och detta i kombination med att dessutom vara en extremt emotionell pers...

Söndagsångest är ett fenomen som jag aldrig riktigt förstått mig på. Söndagen känner jag istället är den enda dag i veckan då man är i fas med saker och ting. På söndagar har man ofta hunnit med de där måstena som man aldrig hinner eller orkar ta tag...