nja, bara på bloggen...blogginläggen har ju inte riktigt duggat tätt så att säga. Så en viss ambiguitet får väl ändå sägas ligga bakom den valda rubriken. Inaktivitet är ju som bekant inte mitt signum. Jag är sällan den man hittar framför en "mastodontfilm" på tre timmar då en sådan sysselsättning ter sig alldeles för stillasittande för mig. Nej, istället är jag den som tror på kaffe, dextrosol och nyfunna fikafavoriten hallongrottor för att orka hålla ett jämnt och högt tempo i vardagen. Denna lilla trio av tempohöjare fick också bli min hjälp för ett par dagar sedan då den traditionella höstförkylningen gjorde sig påmind. Jag beslöt mig då helt sonika att för en gångs skull lägga min sedvanliga förkylningssjälvömkan åt sidan och istället gripa mig an "sjukdomen" med en annan taktik, nämligen den att fullkomligt ignorera det faktum att en förkylning låg och väntade i min kropp som en tickande bomb för att få bryta ut. Istället var det fullspäckade scheman med plugg och andra aktiviteter som gjorde att den befarade förkylningen höll sig i schack och på ett hanterbart stadie.

      Ja, plugg har det blivit en del av sista tiden. Även om disciplinen inte altid är den bästa tar ändå kurslitteratur som "Bolagens rättsliga ställning" och "Tolkning och tillämpning" upp en stor del av min tid. Att jag sen är av den överambitiösa naturen som aldrig någonsin tycker att jag gör tillräckligt kan ju kanske förklara varför man helt "frivilligt" går upp halv åtta en fredagmorgon för att hinna med så mycket som möjligt innan förmiddagens inplanerade rätssutredningsskrivning, eller att man finner sig själv läsandes just tidigare nämnda böcker på söndagmorgonen enbart 6 timmar efter en utekväll på Satin. Men värt att poängtera kan ju också vara att även jag är människa och jag bör erkänna att jag ofta och på många sätt syndar. Och frestaren i det här fallet kallas Facebook.

      Tillsammans med en vän kom jag häromdagen fram till att det nog med allra största sannolikhet är just Facebook som skulle kunna vara vad man pratat om i domedagssammanhang. Många trodde det var naturkatastrofer, kemisk krigsföring och många medelsvenssons trodde det var fjolårets maktskifte till borgerlig regering eller något annat förfärligt och hemskt som skulle betyda slutet för mänskligheten. Men jag vill nog ändå hävda att det inte finns många andra fenomen än just Facebook som på ett sådant konkret sätt drar ner folk i träsk så djupa att man endast med stor ansträngning kan ta sig upp igen. Låt mig ge ett exempel. Klockan är 22.34 och du vill gå och lägga dig, vad händer då? Du "ska bara" kolla Facebook. Tid, som du tror uppgår till max fem minuter springer iväg och när du tittar på klockan inser du istället att det var en timme och fem minuter som gått. Alla vet vi ju att tid är dyrbar och en sådan tidskrävande "meningslös syssla" som Facebook kommer att leda både en och annan student i fördärvet. Jag menar, tänk bara alla de timmar man istället kunnat använda till pluggande... Så, pluggande är vad jag ska ägna mig åt nu, jag "ska bara" kolla Facebook lite först =)

 

Susanne

24 oktober 2007 14:36

Hm.... om jag inte är helt fel ute så är det så att bakterier fullkomligt ÄLSKAR socker och använder det som "bränsle"....

Kram Susanne

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller borde man kanske säga mycket snack och lite hockey såhär i VM-tider? Hur som helst är det lite sån varning för mig för tillfället. Jag planerar så oerhört mycket, men lyckas genomföra så väldigt lite. Lilla latheten verkar ha slagit till och de...

Concealer, kaffe och sötsaker. Ja, vissa dagar behöver man lite hjälp på traven och den här veckan har inletts med just sådana dagar. Ni vet då man är evigt tacksam att en concealer verkligen gör jobbet och dämpar tvättbjörnelooken och de mörka ringa...

Allt har sin tid och äntligen är det vårtid! Just som man för bara någon vecka sedan började misströsta och tro att man aldrig skulle slippa skrapa bilrutorna på morgonen eller aldrig mer kunna sova med öppet fönster och vakna till de klassiska "utel...

Jag har aldrig gillat avsked. Det är väl egentligen ingen som gör, men vissa hanterar det bättre än andra. Jag tillhör de "andra" som verkligen ogillar avsked mer än något annat och detta i kombination med att dessutom vara en extremt emotionell pers...

Söndagsångest är ett fenomen som jag aldrig riktigt förstått mig på. Söndagen känner jag istället är den enda dag i veckan då man är i fas med saker och ting. På söndagar har man ofta hunnit med de där måstena som man aldrig hinner eller orkar ta tag...