Då var man alltså husägare. Med tanke på att jag bara för ett drygt år sedan bodde i en studentkorridor där jag inte ens hade eget kök får man ändå säga att min boendekarriär gått snäppet mer spikrakt uppåt än min professionella, men kanske är det lika bra i nuläget med tanke på att vi nu i ett antal veckor framöver troligtvis kommer behöva lägga allt krut på att vitmåla träpaneltak och tapetsera.

De som känner mig vet att min verklighetsförankring vad gäller tid inte alltid är den bästa vilket gör att hela husfixarprojektet upplevs lite olika arbetssamt av mig och Joel. I min värld är nämligen fixandet klart lagom till man börjar jobba igen efter semestern (för att lite visa hur mycket tidsoptimist jag är kan tilläggas att semestern som inte ens påbörjats varar till den 21 juli) medan det i Joels värld är fråga om ett projekt som troligtvis kommer att dröja fram till jul innan det är färdigt. Utifrån detta kan man ju snabbt räkna ut för vem det här pysslandet känns minst jobbigt, givetvis den som tror att det kommer ta cirka tre veckor (tio dagars semester medräknad).

Efter dagens besök i huset inser jag faktiskt sakta, men tämligen säkert att det kommer ta betydligt mer än tre veckor att måla samtliga träpaneltak i ett 117 m2 stort hus. Men samtidigt kan jag bara se fram emot den tid som kommer med oerhört mycket förväntan för att fixa ett riktigt hem från scratch tillsammans med någon hör ändå till de stora händelserna i livet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller borde man kanske säga mycket snack och lite hockey såhär i VM-tider? Hur som helst är det lite sån varning för mig för tillfället. Jag planerar så oerhört mycket, men lyckas genomföra så väldigt lite. Lilla latheten verkar ha slagit till och de...

Concealer, kaffe och sötsaker. Ja, vissa dagar behöver man lite hjälp på traven och den här veckan har inletts med just sådana dagar. Ni vet då man är evigt tacksam att en concealer verkligen gör jobbet och dämpar tvättbjörnelooken och de mörka ringa...

Allt har sin tid och äntligen är det vårtid! Just som man för bara någon vecka sedan började misströsta och tro att man aldrig skulle slippa skrapa bilrutorna på morgonen eller aldrig mer kunna sova med öppet fönster och vakna till de klassiska "utel...

Jag har aldrig gillat avsked. Det är väl egentligen ingen som gör, men vissa hanterar det bättre än andra. Jag tillhör de "andra" som verkligen ogillar avsked mer än något annat och detta i kombination med att dessutom vara en extremt emotionell pers...

Söndagsångest är ett fenomen som jag aldrig riktigt förstått mig på. Söndagen känner jag istället är den enda dag i veckan då man är i fas med saker och ting. På söndagar har man ofta hunnit med de där måstena som man aldrig hinner eller orkar ta tag...