Dagens undring: Tillhör man en förlorad generation om man helt glömt bort att berätta för sina 7-åriga barn att man företrädelsevis håller en låg ljudnivå då mna befinner sig på ett bibliotek?

Biblioteksbesök. Jag måste erkänna att biblioteket inte är den inrättning som jag frekventerar allt för ofta, men nu var det dags att skaffa sig en bok till vår sista inlämningsuppgift till skolan. Jag trotsade således både väder och vind för att vandra in genom dörrarna till biblioteket, denna böckernas borg som bara andas läsro och stillhet och lockar till förkovring i böcker rörande de mest spännande ämnen. Eller nej, så var det inte alls. Istället möttes jag av ett barn, som var allt annat än tyst. Helt ogenerat ropade denne gosse högt och ljudligt och konverserade med sin mamma tvärs över bokhyllorna. För min del var det kanske ingen större fara eftersom jag enbart skulle hämta min bok och gå därifrån, något som inte krävde någon större koncentration från min sida. Dessutom vet jag med mig att jag ofta och på många sätt har syndat på sätt likvärdiga med detta brott att prata högt på bibliotek. Just det där med att prata är ju inte direkt något jag har svårt för. Men jag kände dock den undertryckta irritation som växte sig stark hos de stackars människor som faktiskt begett sig till detta bibliotek för att få sig lugn och ro. Just tidpunkten för detta som inträffade var även ganska komisk. För någon dag sedan läste jag i en tidning att något bland det som provocerar oss svenskar allra mest är just störande ljudnivåer och andra distraktioner. Kanske beror det mycket just på vårt svenska lynne som gör att vi kokar över av frustration när sånt här inträffar, men ändå ALDRIG skulle våga säga till. Istället håller vi tyst och ler lite krystat åt den person som begår detta oerhört allvarliga snedsteg att störa vår läsro, samtidigt som vi inombords gör allt annat än ler...

Just i detta nu skiner solen samtidigt som det ösregnar. Följden av detta märkliga vädertillstånd är som bekant att ett antal färger visar sig på himlen i form av en regnbåge. Om det är sant som det är sagt, att det vid regnbågens ände finns en skatt, bör denna skatt enligt mitt ögonmått befinna sig cirka 50 meter från den plats jag nu befinner mig... Kanske borde man ge sig ut för att leta =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller borde man kanske säga mycket snack och lite hockey såhär i VM-tider? Hur som helst är det lite sån varning för mig för tillfället. Jag planerar så oerhört mycket, men lyckas genomföra så väldigt lite. Lilla latheten verkar ha slagit till och de...

Concealer, kaffe och sötsaker. Ja, vissa dagar behöver man lite hjälp på traven och den här veckan har inletts med just sådana dagar. Ni vet då man är evigt tacksam att en concealer verkligen gör jobbet och dämpar tvättbjörnelooken och de mörka ringa...

Allt har sin tid och äntligen är det vårtid! Just som man för bara någon vecka sedan började misströsta och tro att man aldrig skulle slippa skrapa bilrutorna på morgonen eller aldrig mer kunna sova med öppet fönster och vakna till de klassiska "utel...

Jag har aldrig gillat avsked. Det är väl egentligen ingen som gör, men vissa hanterar det bättre än andra. Jag tillhör de "andra" som verkligen ogillar avsked mer än något annat och detta i kombination med att dessutom vara en extremt emotionell pers...

Söndagsångest är ett fenomen som jag aldrig riktigt förstått mig på. Söndagen känner jag istället är den enda dag i veckan då man är i fas med saker och ting. På söndagar har man ofta hunnit med de där måstena som man aldrig hinner eller orkar ta tag...