Jag, liksom många andra tjejer, älskar överraskningar. Inte överraskningar av typen "älskling, jag glömde handla så vi har inget toapapper, bara så du vet". Nej överraskningar får gärna innehålla blommor, omslagspapper och cellofan. Eller kanske ännu hellre överraskningar i stil med de bästa tjejfilmerna (Japp, jag har sett dem alla), där mr. right kärlekstörstande rusar förbi både incheckningsdisk och säkerhetskontroll för att hinna fram till sin käresta för att bedyra sin kärlek innan hennes plan lyfter (slutet gott, allting gott). Som synes har jag sett en och annan romantisk komedi för mycket och för att ta mitt eget liv som exempel har det inte getts alltför många tillfällen till dylika insatser, det skulle väl vara om den käre maken hade spurtat efter mig till bussen någon morgon isådana fall :) Ska man dessutom rannsaka sig själv en smula har man troligtvis inte imponerat på överraskningssidan själv heller...

Det finns såklart otrevliga överraskningar, såsom restskatt och kreditkortsräkningar som kommer som brev posten. Andra lite mindre uppskattade överraskningar kan äldre bilar bjuda på, då de inte är så värst pålitliga. Jag är idag stolt ägare till en Opel kadett av samma årsmodell som jag själv, nämligen -87. Med åldern kommer som bekant en ökad medvetenhet och framförallt förstärks vissa egenskaper, såväl goda som dåliga. Framförallt kan jag bland de sämre egenskaperna ta exemplet med avsaknad av servostyrning. Det är knappt att jag med min inte så imponerade kroppshydda lyckas manövrera bilen när det kommer till precisionskörning (som överhuvudtaget inte räknas till min främsta styrka), men en sak har jag lärt mig: försök aldrig köra en bil utan servostyrning vid svår träningsvärk, det känns kan jag lova.

En annan trevliga liten överraskning som min röda pärla kan bjuda på är att vissa dagar inte tillåta mig att ens komma in i bilen. Förra veckan hade jag utrustat mig med "antifrostspray" till rutorna och kände att jag för en gångs skull var i fas med tiden på morgonkvisten. Mycket riktigt var rutorna helt och hållet isfria, men problemet var att jag inte fick i nyckeln i låset. Totalt obegåvad som jag är vad gäller bilar greps jag av panik, men så mycket vet jag att man ibland kan rädda upp en sån här krissituation genom att elda lite med en tändare kring låset och nyckeln. Problemet är bara att tändare är det dåligt med hos ett rökfritt par och det enda som fanns tillstädes var tändstickor. Så där står jag 06:55 med en tändsticksask med broderade små fåglar och hjärtan på (tack mormor för den) och försöker hetta upp ett fruset lås. 20 tändstickor senare har jag fortfarande inte kommit in i bilen och jag ger upp. Det tidigare så välplanerade tidsschemat var inte längre så värst välplanerat och ni vet säkert alla hur dagar som fått en sån start slutar...

Nu är det inte bara mindre goda egenskaper som kadetten besitter, tänk bara vilket privilegie att äntligen få plocka fram sina gamla blandband från tidigt 90-tal och avlyssna dem i en ljudanläggning så fantastisk som de kunde bli i bilar på 80-talet. Dessutom hittar man ibland små guldkorn i bilen. Min farfar som jag övertagit bilen ifrån är en ordningsmänniska av rang, därför fann jag i handskfacket en prydligt förpackad påse med bensinkvitton från -88 som vittnar om en tid då det inte kostade mer än 2 big Mac & Co. att fylla en tank (3,99:- per liter!!). Those were the days...

 

Lottis

26 oktober 2011 22:02

Hahaha det är morfar det! :)
För övrigt har jag en varning på ämnet frysta dörrar. Prova inte kokett vatten i lås och dörrfogar! Det fungerar dock ypperligt första gången! :)

 

Annelie

1 november 2011 09:27

Till frysta dörrar har jag ett ypperligt bra tips. Kokhett vatten! Dock inte att hälla över, (som föregående kommentator skriver funkar det bara första gången), men väl att ha i en plastpåse som du knyter ihop och håller mot låset. Sen är det bara till att vänta en stund! :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller borde man kanske säga mycket snack och lite hockey såhär i VM-tider? Hur som helst är det lite sån varning för mig för tillfället. Jag planerar så oerhört mycket, men lyckas genomföra så väldigt lite. Lilla latheten verkar ha slagit till och de...

Concealer, kaffe och sötsaker. Ja, vissa dagar behöver man lite hjälp på traven och den här veckan har inletts med just sådana dagar. Ni vet då man är evigt tacksam att en concealer verkligen gör jobbet och dämpar tvättbjörnelooken och de mörka ringa...

Allt har sin tid och äntligen är det vårtid! Just som man för bara någon vecka sedan började misströsta och tro att man aldrig skulle slippa skrapa bilrutorna på morgonen eller aldrig mer kunna sova med öppet fönster och vakna till de klassiska "utel...

Jag har aldrig gillat avsked. Det är väl egentligen ingen som gör, men vissa hanterar det bättre än andra. Jag tillhör de "andra" som verkligen ogillar avsked mer än något annat och detta i kombination med att dessutom vara en extremt emotionell pers...

Söndagsångest är ett fenomen som jag aldrig riktigt förstått mig på. Söndagen känner jag istället är den enda dag i veckan då man är i fas med saker och ting. På söndagar har man ofta hunnit med de där måstena som man aldrig hinner eller orkar ta tag...