När jag blir gammal tror jag att jag kommer förvandlas till en riktig kulturtant. Ja ni vet en sån som alltid har färgglada kläder av linnematerial och fyrkantiga glasögon i bågar av röd plast. Ja, det är så att säga däråt det verkar dana. Två hyperkulturella evenemang på en helg vittnar om hur min medelålder kommer att bli. Tillsammans med mina då lika medelålders vänninor kommer jag antagligen att fullkomligt förivra mig i kulturutbud såsom dans och klassisk musik. Det är nämligen just detta jag gjort. Körkonserten i fredags där Mozarts Requiem framfördes följdes på lördagen av en dansföreställning med modern dans.

Nu finns det visserligen värre öden än att förandlas till kulturtant. Jag menar tänk er själva att tillbringa dagarna med att springa på föreställningar och konserter och mingla runt i teaterfoajéer. Man kunde ha det sämre.

Våren tycks ha anlänt och det med besked. Därför tillbringades hela gårdagen i solen och avrundades med grillning. Denna maniska måndag gav dock inte altför många soltillfällen då veckan började med en monsterföreläsning från 10 till 17. Det är dagar som denna som man tycker extremt synd om sig själv. Det är också dagar som denna som man tröstar sig själv genom att planera och beställa den sedvanliga semesterresan till Frankrike. Aningen orutinerat kan tyckas med tanke på att detta just för tillfället kommer att urlaka min redan tämligen ansträngda ekonomi och dessutom ta bort all studiemotivation som någonsin funnits med tanke på att all fokus nu kommer ligga på att fundera över den 1 juni och hur oerhört "sympathique" jag kommer att ha det vid dn franska rivieran!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller borde man kanske säga mycket snack och lite hockey såhär i VM-tider? Hur som helst är det lite sån varning för mig för tillfället. Jag planerar så oerhört mycket, men lyckas genomföra så väldigt lite. Lilla latheten verkar ha slagit till och de...

Concealer, kaffe och sötsaker. Ja, vissa dagar behöver man lite hjälp på traven och den här veckan har inletts med just sådana dagar. Ni vet då man är evigt tacksam att en concealer verkligen gör jobbet och dämpar tvättbjörnelooken och de mörka ringa...

Allt har sin tid och äntligen är det vårtid! Just som man för bara någon vecka sedan började misströsta och tro att man aldrig skulle slippa skrapa bilrutorna på morgonen eller aldrig mer kunna sova med öppet fönster och vakna till de klassiska "utel...

Jag har aldrig gillat avsked. Det är väl egentligen ingen som gör, men vissa hanterar det bättre än andra. Jag tillhör de "andra" som verkligen ogillar avsked mer än något annat och detta i kombination med att dessutom vara en extremt emotionell pers...

Söndagsångest är ett fenomen som jag aldrig riktigt förstått mig på. Söndagen känner jag istället är den enda dag i veckan då man är i fas med saker och ting. På söndagar har man ofta hunnit med de där måstena som man aldrig hinner eller orkar ta tag...