Det är väldigt sällan som jag är mållös, men just nu ör det exakt vad jag är. Mållöst var också det svenska landslaget ikväll, vilket också är orsaken till att jag nu är i djup sorg och detta antagligen tillsammans med övriga svenska folket. Aldrig ska man få stoltsera med landsvinster i stora internationella sammanhang. Fotboll är vi uppenbarligen inte så duktiga på som vi vill tro och inte ens Eurovision Song Contest kan vi vinna nuförtiden (vilket kanske inte är så eftersträvansvärt när man tänker efter visserligen...). Jag har aldrig varit någon större fotbollsfantast vilket kanske bör erkännas, men idag förbehåller jag mig rätten att helt skoningslöst analysera kvällens match.

För det första undrar jag  om det är så att det svenska landslagtet eventuellt lider av någon form av kollektiv färgblindhet? Det torde nämligen vara den enda förklaringen till att de inte tycktes se skillnad på gula och röda matchtröjor vilket ledde till onödigt många bollar till motståndarlaget.

För det andra undrar jag om majoriteten av de blågula spelarna har problem med väderstrecken och orientationsförmågan med tanke på att de hade hyfsat svårt att hålla sig på rätt planhalva.

Sist men inte minst undrar jag hur möjligheterna ser ut att eventuellt skicka Kinna IF's P-95:or nästa gång det är dags för landskamp? Jag funderar nämligen om någon överhuvudtaget skulle märka någon skillnad i spelet (förutom det faktum att dessa småttingar inte är mer än en tre äpplen höga och inte riktigt lika långbenta som den blågule nummer 10) om man plockade in några glada knattelagsspelare iställlet för det "välkomponerade" landslaget. Rent spontant känner jag nu att det kanske hade fungerat lika bra.  

Å andra sidan är jag som tidigare nämnts inte någon genuin fotbollsfantast och jag tillhör den skaran som gärna ser en landskamp på tv, men ändå inte förstår vad offside är. Så, min analys och de frågeställningar som väckts hos mig kanske inte bör tas på det allra största allvar...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller borde man kanske säga mycket snack och lite hockey såhär i VM-tider? Hur som helst är det lite sån varning för mig för tillfället. Jag planerar så oerhört mycket, men lyckas genomföra så väldigt lite. Lilla latheten verkar ha slagit till och de...

Concealer, kaffe och sötsaker. Ja, vissa dagar behöver man lite hjälp på traven och den här veckan har inletts med just sådana dagar. Ni vet då man är evigt tacksam att en concealer verkligen gör jobbet och dämpar tvättbjörnelooken och de mörka ringa...

Allt har sin tid och äntligen är det vårtid! Just som man för bara någon vecka sedan började misströsta och tro att man aldrig skulle slippa skrapa bilrutorna på morgonen eller aldrig mer kunna sova med öppet fönster och vakna till de klassiska "utel...

Jag har aldrig gillat avsked. Det är väl egentligen ingen som gör, men vissa hanterar det bättre än andra. Jag tillhör de "andra" som verkligen ogillar avsked mer än något annat och detta i kombination med att dessutom vara en extremt emotionell pers...

Söndagsångest är ett fenomen som jag aldrig riktigt förstått mig på. Söndagen känner jag istället är den enda dag i veckan då man är i fas med saker och ting. På söndagar har man ofta hunnit med de där måstena som man aldrig hinner eller orkar ta tag...