Idag har varit världens mesta måndag. Dagens soundtrack skulle kunna vara 80-talshiten Manic Monday. Det var faktiskt inte roligt när klockan ringde imorse. Min skönhetssömn hade lite smått blivit störd runt två-tretiden vilket gjorde uppvaknandet till en gäll ringsignal några få timmar senare tämligen ouppskattat.

Hur som helst, som den tappra människa jag är (nej förresten, det är ju det sista jag är, med tanke på att resterande inlägg kommer ägnas åt självömkan...) masade jag mig iväg på de darrande tändsticksbenen över den istäckta vägen till skolan. Inte heller den annars så gemytliga atmosfären i biblioteket (ja, jag tillbringar osunt mycket tid där...) kunde ta bort den lilla gnagande håglösheten inom mig och som sedan präglat återstoden av dagen.

Väl hemma möts jag dock av en trevlig överraskning, nämligen en avi på ett paket från Lindsay i USA och jag vet att det i detta paket ligger så sympatiska saker som Swedish Fish och Nerdgodis. Dock inser jag efter en snabb titt på Eniros kartor att jag för att hämta detta paket måste bege mig cirka 3 kilometer bort till Postens företagscenter. Genast byts min glädje över denna överraskning i uppgivenhet. När man i vanliga fall kan hämta paket på ICA i Tybble 500 meter bort tycks det som om någon finner det välbehövligt för mig att promenera en liten extra sväng i blixthalka och kyla. Nåväl, som den optimist jag innerst inne är får jag väl se denna paketuthämtning som en chans att lära känna en ny del av Örebro.

Vidare var det dags för avsked idag och det är som bekant inte min favoritsysselsättning. Min kära granne Melinda överger oss för en vårtermin i Australien så nu verkar det bli slut på tekvällar och skvallercentral.

Ett litet glädjeämne idag får väl sägas vara det lilla fyndet som gjordes i allrummet idag. Eller snarare ett glädjeämne på cirka 600 sidor, nämligen läkemedelsboken. Hur kul det kan vara undrar säkert alla vanligt funtade människor. Fantastiskt spännande säger en hypokondriker som jag. Nu kan jag läsa om allsköns symptom och krämpor och fundera på om just jag har någon av alla de omnämnda åkommorna. Antagligen kommer jag imorgon att ha fastställt en sådär tio sjukdomar som jag har och hittat tio till som jag ligger i riskzonen för att få...

Nåväl, dansskorna snörades på idag igen och det är ändå roligt. Så allt har väl knappast varit nattsvart idag. Även om jag nu grämer mig lite över att jag glömde köpa med mig en burk Carmex från Hemköp på vägen hem från dansen. Men det är väl så det är med måndagar. De finns till för att saker och ting ska krångla eller glömmas av. Tur då att de enbart utgör cirka 14 % av en vecka...