nog för att jag ibland kan drabbas av megalomani utan jämförelse och detta företrädesvis då jag presterar bra. Som exempelvis då jag fick full pott på senaste tentan (ni ser, storhetsvansinnet och självgodheten kommer fram genast då det talas om prestationer...) och inte kunde tänka på någonting annat hela den dagen. Märkligt egentligen hur en människa kan hänga upp den lilla tillvaron på intellektuella prestationer (om nu pluggistendenserna verkligen vittnar om intellekt kan man fråga sig), men det verkar vara vad jag gör bäst. Därför är det ett säkert kort att skaffa sig glädjeyra i tillvaron med hjälp av goda studieresultat. Där kan nämligen ingen annan än jag själv styra hur utgången skall bli. Vad som dock haltar i detta resonemang om goda studieresultat som en glädjekälla i tillvaron är trots allt den bittra sanning att man heller aldrig kan skylla på någon annan än sig själv om man någon gång skulle lyckas mindre bra med någonting (och här behövs väl knappast en förtydling av att en sådan som jag inte tar motgångar överdrivet väl...)

Hur som helst var det inte min eviga strävan efter perfektion som skulle behandlas här. Nej, istället är det världens bästa vänner som jag ville dedikera mitt skrivande till en dag som denna. På sin plats är väl i och för sig en liten snabb tanke till mor min eftersom det är mors dag, men hon vet redan att tankarna går till henne.

 Ja, det finns tack och lov för det andra glädjeämnen i mitt liv än mina egna prestationer. Jag vågar nämligen inte ens fundera på hur tråkigt mitt liv skulle vara om det ena jag hade att se fram emot vore mina tentaresultat. Turligt nog kan jag skatta mig lycklig som omgivits av underbara vänner.  Det är sådana glädjeämnen som gör att det inte spelar någon roll om solen inte alltid skiner eller om fåglarna inte alltid kvittrar. Det är sådana vänner man mer än gärna delar ut pärlor åt, för man vet att de aldrig skulle trampa på de pärlor man lägger ut för att sedan vända sig om och sarga en. Nej, mina vänner är alltid, alltid där och tycks aldrig, aldrig tröttna på mig...

Vänner som likt unga fröken frenander bakar hallongrottor till mig när jag är nere, eller fröken folkesson som tänker på mig och köper messmör enbart för min skull när det är dags för tekväll med scones.

Eller som idag till exempel. En stackars lantis från Västergötland som jag som sitter långt hemifrån på en så typisk familjedag som mors dag får helt utan vidare vara med när Joy bjuder till grillning för familjen på mors dag. Ja, frågan är vad jag gjort utan mina rara vänner? Antagligen inte särskilt mycket, vilket gör att denna dags (och alla andra dagars också för den delen) tacksägelseämne är just mina älskade vänner som alla är likt diamanter för mig som gnistrar och blänker i min vardag!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller borde man kanske säga mycket snack och lite hockey såhär i VM-tider? Hur som helst är det lite sån varning för mig för tillfället. Jag planerar så oerhört mycket, men lyckas genomföra så väldigt lite. Lilla latheten verkar ha slagit till och de...

Concealer, kaffe och sötsaker. Ja, vissa dagar behöver man lite hjälp på traven och den här veckan har inletts med just sådana dagar. Ni vet då man är evigt tacksam att en concealer verkligen gör jobbet och dämpar tvättbjörnelooken och de mörka ringa...

Allt har sin tid och äntligen är det vårtid! Just som man för bara någon vecka sedan började misströsta och tro att man aldrig skulle slippa skrapa bilrutorna på morgonen eller aldrig mer kunna sova med öppet fönster och vakna till de klassiska "utel...

Jag har aldrig gillat avsked. Det är väl egentligen ingen som gör, men vissa hanterar det bättre än andra. Jag tillhör de "andra" som verkligen ogillar avsked mer än något annat och detta i kombination med att dessutom vara en extremt emotionell pers...

Söndagsångest är ett fenomen som jag aldrig riktigt förstått mig på. Söndagen känner jag istället är den enda dag i veckan då man är i fas med saker och ting. På söndagar har man ofta hunnit med de där måstena som man aldrig hinner eller orkar ta tag...