Nostalgi är verkligen min melodi. Det har sagts förr och det sägs ännu en gång. Att se tillbaka på tider som flytt (pensionärsvarning över användningen av det uttrycket...) kan ju vara så oerhört sympatiskt! För exakt ett år sedan satt jag i bilen med min franska familj på väg till Caux för att avnjuta en familjemiddag jag knappast kommer att glömma. Denna familjemiddag visade sig vara någon slags inkarnation av allt som kan tänkas vara franskt. Platsen för tillställningen var ett 300 m2 stort hus med utsikt över vinodlingar i ett soligt Sydfrankrike. Som gäster på middagen fanns den fryntlige fransmannen Michel med sin pimpinetta hustru, den korpulente fiskhandlaren Alain med sin piffiga och timida, men ack så gästvänliga fru Lili. Vidare infann sig Philippe med sin pojkvän Christophe och deras hundar. Middagen som intogs gick även den i bästa franska anda med apéritif, trerätters och ostbricka som avslut. Helt enkelt en afton fylld av det man skulle kalla stereotyper av fransmän och franska företeelser och jag kan meddela att denna fusion av olika stereotyper inte kan bli annat än extremt underhållande. Varför jag nu kom på tanken att vandra tillbaka på memory lane är därför att jag idag tagit det osmarta beslutet att plugga hemifrån, vilket leder till att alla undanflykter för att få något vettigt gjort tas til vara på. En sådan undanflykt kan alltså vara att ägna sig åt eskapism och fundera över det forna äventyret "au-pairande" som innebar det mest angenäma halvåret i mitt liv och som så att säga påbörjades i och med denna omtalade familjemiddag. Dock väcks jag brutalt ur mina dagdrömmar av det smattrande regnet som slår mot rutorna. Ett regnigt Örebro verkar vara vad jag har att hålla till godo med även om det börjar rycka i kroppen när tanken på avsaknad av äventyr i mitt liv gör sig påmind. Men, turligt nog finns det saker att hålla sig sysselsatt med även på hemmaplan. Exempelvis är seminarieuppgifterna som nu väntar mig ett fantastiskt bra "botemedel" mot allt vad rastlöshet heter. Nej, man längtar knappast alls bort från regnet när man ger sig till att utreda begrepp som partsbehörighet, talerätt och fastställelsetalan...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller borde man kanske säga mycket snack och lite hockey såhär i VM-tider? Hur som helst är det lite sån varning för mig för tillfället. Jag planerar så oerhört mycket, men lyckas genomföra så väldigt lite. Lilla latheten verkar ha slagit till och de...

Concealer, kaffe och sötsaker. Ja, vissa dagar behöver man lite hjälp på traven och den här veckan har inletts med just sådana dagar. Ni vet då man är evigt tacksam att en concealer verkligen gör jobbet och dämpar tvättbjörnelooken och de mörka ringa...

Allt har sin tid och äntligen är det vårtid! Just som man för bara någon vecka sedan började misströsta och tro att man aldrig skulle slippa skrapa bilrutorna på morgonen eller aldrig mer kunna sova med öppet fönster och vakna till de klassiska "utel...

Jag har aldrig gillat avsked. Det är väl egentligen ingen som gör, men vissa hanterar det bättre än andra. Jag tillhör de "andra" som verkligen ogillar avsked mer än något annat och detta i kombination med att dessutom vara en extremt emotionell pers...

Söndagsångest är ett fenomen som jag aldrig riktigt förstått mig på. Söndagen känner jag istället är den enda dag i veckan då man är i fas med saker och ting. På söndagar har man ofta hunnit med de där måstena som man aldrig hinner eller orkar ta tag...