Otaliga är de gånger som jag ägnat spaltmetrar åt att driva gäck med min aningen osunda förkärlek för spenderande av pengar. Det är visserligen inte helt otänkbart att jag i själva verket inte på några vis är värre än någon annan vad gäller okunnighet rörande förvaltningen av de ekonomiska medlen, men tänk vad tråkig min blogg skulle vara om jag inte kunnat raljera över mina onödiga inköp.

Att prioritera en välfylld garderob i stället för ett välfyllt kylskåp är ju lite av mitt personliga mantra och detta kan i ärlighetens namn te sig lite osunt. Men om jag någon gång känt att mitt shoppingbeteende gränsar till destruktivt var det i morse då väckarklockan stod på 06.55 Detta för att så tidigt som möjligt bege sig till handelns mecka, nämligen Ge-kås. Detta ställe är oerhört hatat av alla personer med vettet i behåll därför att det där på ett och samma ställe finns mer prylar än vad som är rimligt och detta till priser som är mer än rimligt låga. Man kan utav denna lilla beskrivning ana att det på Ge-kås råder en köphysteri utan dess like och att en sådan som jag inte bör vistas i sådana miljöer. Men vilken slags vän skulle jag vara om jag nekat min bundis Frida att följa med henne till Ullared? Antagligen en vän som idag hade suttit med lite mer pengar på fickan för att hon inte spenderat de sista slantarna, men argumentet "man sparar ju en massa pengar om man åker till Ge-kås och handlar" fick mig att raskt tacka ja till förfrågan om att följa med. Dock kan man ifrågasätta hur man kan spara pengar när man spenderar, men allt är ju relativt och hade jag köpt samma kvantitet av grejer på något annat ställe hade jag så klart gjort av med mer pengar (hade jag inte åkt med hade jag inte spenderat någonting, men denna lilla detalj väljer jag att bortse från...). Hur som helst visade det sig att en liten shoppingtur var en perfekt undanflykt för att slippa plugga och dämpa den tentaångest som alltmer för sig påmind...