Det är väl för de allra flesta tämligen bekant att jag har en faiblesse för storstilade meningskonstruktioner och högtravande språkbruk. Denna min förkärlek för just svårsmälta ord underbyggs dessutom av att dagarna tillbringas med läsning utav lagtexter fyllda av obsoleta termer och fransk 1600-talslitteratur.

Att sedan språkbrukets kvalité och kvantiteten av franska låneord och andra melodramatiska uttryck varierar och har ett samband med känslotillstånd och humörsvängningar gör att jag i detta nu, med tanke på min upprymdhet tycks besitta en aldrig sinande ström av bombastiska ord som bara väntar på att få sättas på pränt. Därför skall dagens blogginlägg bestå av en odyssée genom mademoiselle magnussons mest prefererade vokabulär

euforisk- för att jag de senaste dagarna känt mig oerhört tillfreds med livet. Kanske beror det på solen som behagar titta fram lite nu och då och få mig som svensk att vilja plocka fram solglasögonen och vårjackan och ge mig ut för att leta vårtecken. Det kan också bero på att jag äntligen läst färdigt den allt annat än lättsmälta boken "La Princesse de Clèves" och därför känner frid i min själ.

sympatisk- för att kvällen igår tillbringades minglande med idel sympatiska människor vilket gjorde mig kolossalt förnöjd med tillvaron.

likvid- för att det inte var längesedan man fick inkasserat sin "månadslön" från CSN och att man då lever i någon slags villfarelse om att man har en aldrig sinande ström med pengar

autenticitet- för att jag den senaste tiden insett hur viktigt det är att omge sig med människor som är genuina och hur man kanske inte behöver lägga ner särskilt mycket energi på folk som är av en mer konstlad natur. Därför är jag tacksam att min bekantskapskrets består av så många genuint, äkta oslipade diamanter. Slipade diamanter är ofta vackra, men är å andra sidan identiska allihop. Därför är det så att de oslipade diamanterna är de som är mest fascinerande då de fortfarande har sin speciella karaktär och form. 

dygd- för att den allt annat än lättsmälta boken jag plöjt igenom på franska avslutades med frasen "hennes liv, som blev mycket kort efterlämnade exempel på oförliknelig dygd". Därför kommer jag att reflektera över hur dygd är ett så litet ord, men med ack så stor betydelse. En dygdig person visar tecken på god moral, heder och redbarhet och får mig osökt att tänka på ett i betydelsen nära besläktat substantiv, nämligen civilkurage. Jag önskar att jag kunde var mindre konflikträdd och faktiskt säga till när jag tycker att saker och ting inte riktigt går till som de borde...

ambitiös- för att jag aldrig vill sluta vara framåtsträvande

eskapism- för att det som får mig att orka vara framåtsträvande är just min förmåga att ha storslagna illusioner om framtiden och vara en riktig "rêveuse"

Med tanke på temat ord och glosor i inlägget borde kanske dagens låt vara Words med F.R David (jag har ju även en faiblesse för 80-talsmusik, som ju alla vet) men det känns en smula tråkigt med tanke på att den låten knappast kvalar in på listan med århundradets bästa låtar och att jag ändå vill sprida lite innovation i vad folk lyssnar på för musik. Därför blir dagens två låtar She says och Can't believe a single word med VHS or Beta

 

Joy

2 mars 2008 23:44

Intresting! Vilken charmig text!

http://bibiblogg.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller borde man kanske säga mycket snack och lite hockey såhär i VM-tider? Hur som helst är det lite sån varning för mig för tillfället. Jag planerar så oerhört mycket, men lyckas genomföra så väldigt lite. Lilla latheten verkar ha slagit till och de...

Concealer, kaffe och sötsaker. Ja, vissa dagar behöver man lite hjälp på traven och den här veckan har inletts med just sådana dagar. Ni vet då man är evigt tacksam att en concealer verkligen gör jobbet och dämpar tvättbjörnelooken och de mörka ringa...

Allt har sin tid och äntligen är det vårtid! Just som man för bara någon vecka sedan började misströsta och tro att man aldrig skulle slippa skrapa bilrutorna på morgonen eller aldrig mer kunna sova med öppet fönster och vakna till de klassiska "utel...

Jag har aldrig gillat avsked. Det är väl egentligen ingen som gör, men vissa hanterar det bättre än andra. Jag tillhör de "andra" som verkligen ogillar avsked mer än något annat och detta i kombination med att dessutom vara en extremt emotionell pers...

Söndagsångest är ett fenomen som jag aldrig riktigt förstått mig på. Söndagen känner jag istället är den enda dag i veckan då man är i fas med saker och ting. På söndagar har man ofta hunnit med de där måstena som man aldrig hinner eller orkar ta tag...