Det finns tyvärr få saker som kan pigga upp mig så som en shoppingrunda med god avkastning. Vad det är som gör att jag med mina i det närmaste obefintliga likvida medel (a.k.a studielån) tar aktiva val att spendera dessa i det närmaste obefintliga likvida medel (a.k.a studielån) på helt förgängliga och onödiga ting vet jag inte. Vad jag dock vet är att många fina shoppingkassar gör mig glad. Någonting som i detta nu gör mig ännu gladare är visserligen det faktum att jag imorrn beger mig till föräldrahemmet med tanke på att mina innan Stokholmsresan i det närmaste obefintliga likvida medel (a.k.a studielån) i detta nu övergått från att vara i det närmaste obefintliga till att verkligen vara obefintliga och att jag, om jag skulle stannat kvar i Örebro antagligen fått leva på vatten och om jag haft tur även kunnat lyxa till det med lite knäckebröd. Nåväl, alla vet att det är ofint att tala om pengar vilket jag därför nu skall sluta upp med och istället enbart informera om att den shoppingrunda som företogs i fredags. Strax efter lunch anlände tåget till T-centralen och efter att kvickt ha lämnat bagaget i effektförvaringen (älskar vi inte detta ord så säg!) sprang Lottis och jag på raska fötter till närmsta matställe för att maxa blodsockernivån och därefter börja vår shoppingrunda som därefter varade ända tills sjutiden på kvällen. Det är lätt att förstå att det enbart är folk med relativt destruktiva shoppingbeteenden som uthärdar dessa giganiska shoppingpass, vilket gjorde att äldsta kusinen Anna klokt nog stannade hemma. Saken är nämligen den att Anna som till skillnad från både Lottis och mig skulle kunna bli utnämnd till "Sveriges mest privatekonomiskt begåvade person". När hon med öppna armar emottog oss då vi anlände till hennes boning i Hammarby sjöstad höll hon i det närmaste på att gråta blod då det kröp fram hur vi småkusiner lite "världsvant" använt oss av internetbank för att flytta över pengar från sparkontot för att subventionera vår shoppingräd. I Sveriges mest privatekonomiskt begåvade persons värld tar man aldrig pengar från sparkontot, såvida det inte är fråga om liv eller död. Frågan är bara om min i shoppingsammanhang ständigt ställda fråga "kommer mitt liv ta slut om jag inte köper det plagget/väskan/skorna/boken?" kan räknas som en fråga rörande liv eller död? 

 

Joy

16 mars 2008 23:15

Haha, du är för skön!
Tack ännu en gång för goaste maten och det trevliga sällskapet! Kommer sakna dig nu när du far iväg, korridoren kommer bli tom utan dig springandes här... ;)
Kram!

http://bibiblogg.blogspot.com

 

Jocke

16 mars 2008 23:27

Om du börjar använda styckeindelning lite mer så kanske du kan göra din blogg till en affärsrörelse.
Du skriver bra och roliga inlägg, men man orkar inte riktigt läsa all text utan någon styckeindelning.

http://www.joacimlindgren.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller borde man kanske säga mycket snack och lite hockey såhär i VM-tider? Hur som helst är det lite sån varning för mig för tillfället. Jag planerar så oerhört mycket, men lyckas genomföra så väldigt lite. Lilla latheten verkar ha slagit till och de...

Concealer, kaffe och sötsaker. Ja, vissa dagar behöver man lite hjälp på traven och den här veckan har inletts med just sådana dagar. Ni vet då man är evigt tacksam att en concealer verkligen gör jobbet och dämpar tvättbjörnelooken och de mörka ringa...

Allt har sin tid och äntligen är det vårtid! Just som man för bara någon vecka sedan började misströsta och tro att man aldrig skulle slippa skrapa bilrutorna på morgonen eller aldrig mer kunna sova med öppet fönster och vakna till de klassiska "utel...

Jag har aldrig gillat avsked. Det är väl egentligen ingen som gör, men vissa hanterar det bättre än andra. Jag tillhör de "andra" som verkligen ogillar avsked mer än något annat och detta i kombination med att dessutom vara en extremt emotionell pers...

Söndagsångest är ett fenomen som jag aldrig riktigt förstått mig på. Söndagen känner jag istället är den enda dag i veckan då man är i fas med saker och ting. På söndagar har man ofta hunnit med de där måstena som man aldrig hinner eller orkar ta tag...