Ibland kan jag hysa en viss aversion för SJ och då särskilt deras bokningssystem där man behöver betala extra för att överhuvudtaget få boka en sittplats. Detta upprörde mig så till den grad att jag till och med skickade iväg ett argt mail. Såna aggressiva aktioner händer väldigt sällan då min konservatism inte låter mig klaga alltför mycket över så "bärande samhällsfunktioner" som SJ.

Därför tillbringades tågresan till Göteborg med fröken Frenander i Bistrovagnen, vilket ju var oerhört sympatisk. Till skillnad från de andra gångerna jag åkt med SJ till mina hemtrakter stod inte den lättretlige parante mannen i BIstrot utan en trevlig lagom tjock man. Alla vet vid detta laget antagligen att jag ju älskar trevliga människor. Det finns ingenting som gör mig så glad som käcka, jovialiska, skojfriska, fryntliga och trevliga människor. Även fröken Frenander delar denna min förkärlek för käcka personer vilket gjorde att vi trivdes som fiskar i vatten under tågresan. Att vi dessutom gavs tillfälle att glassa lite på ett sådär kontinentalt vis med vin till maten bidrog även det till att göra situationen än mer älskvärd.

Vad som var mindre älskvärt var dagens "minst privatekonomiskt begåvade gärning". Som vanligt var jag inte kapabel att anpassa mig till busstiderna. Att detta berodde på dålig planering från min sida som innebar att jag började min packning cirka tio minuter innan bussen skulle gå är ju självklart. Därför ber jag till Gud att jag inte skall ha glömt någonting viktigt i Örebro. Hur som helst ledde min oförmögenhet att passa busstiderna till att jag fick ta taxi till centralen. Kanske har det framgått att min ekonomi efter stockholmsresan är aningen ansträngd vilket gjorde att en taxiresa inte riktigt uppskattades. Hur som helst var det bara att spela med och glatt räcka fram visakortet till taxichaufören när vi stannade till vid centralen. Jag fick helt enkelt intala mig själv att taxiresan var en del av det "kontinentala levernet" som sedan fortsatte på bistron...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller borde man kanske säga mycket snack och lite hockey såhär i VM-tider? Hur som helst är det lite sån varning för mig för tillfället. Jag planerar så oerhört mycket, men lyckas genomföra så väldigt lite. Lilla latheten verkar ha slagit till och de...

Concealer, kaffe och sötsaker. Ja, vissa dagar behöver man lite hjälp på traven och den här veckan har inletts med just sådana dagar. Ni vet då man är evigt tacksam att en concealer verkligen gör jobbet och dämpar tvättbjörnelooken och de mörka ringa...

Allt har sin tid och äntligen är det vårtid! Just som man för bara någon vecka sedan började misströsta och tro att man aldrig skulle slippa skrapa bilrutorna på morgonen eller aldrig mer kunna sova med öppet fönster och vakna till de klassiska "utel...

Jag har aldrig gillat avsked. Det är väl egentligen ingen som gör, men vissa hanterar det bättre än andra. Jag tillhör de "andra" som verkligen ogillar avsked mer än något annat och detta i kombination med att dessutom vara en extremt emotionell pers...

Söndagsångest är ett fenomen som jag aldrig riktigt förstått mig på. Söndagen känner jag istället är den enda dag i veckan då man är i fas med saker och ting. På söndagar har man ofta hunnit med de där måstena som man aldrig hinner eller orkar ta tag...