Ibland ställer jag mig frågan var jag egentligen hör hemma. Jag kan ju ganska så snart dra slutsatsen att jag inte hör hemma i Kinna. Fast och visst är ju att det är min barndoms hembygd, men lika fast och visst är att jag aldrig någonsin kommer att göra detta ställe till min hembygd i framtiden. Kinna är den plats där jag har min familj och mina icke-utflyttade vänner, vilket turligt nog ändå gör en kortare vistelse i småstad oerhört trevlig. Dessvärre är det så att jag under den lilla vecka jag befunnit mig i Markbygden lidit av svår "bortlängtan". Enbart en gång i mitt liv har jag lidit av svår hemlängtan och det var efter min halvårsvistelse i Valencia då jag faktiskt inte ville annat än att träffa parenteserna och de andra där hemma. Dock tog det inte lång tid efter hemkomsten innan rastlösheten smög sig på och fick mig att kvickt längta bort från småstad.

Nåväl, den påsklovsvecka som tillbringats i Kinna har varit sympatisk, detta skall inte förnekas. Däremot kan jag inte hjälpa den tillfredsställelse jag nu upplever över att sitta i Örebro i mitt hem. Efter en vecka hemma i föräldrahemmet uppskattar man exempelvis att kunna sova en hel natt utan att slå knäna i väggen (ja, sängen jag får nöja mig med där är enbart av det omänskligt lilla måttet 90 cm...) och att slippa samsas med två personer till om att använda datorn. I vilket fall som helst har veckan som gått renderat i ett och annat nyförvärv i garderoben vilket märktes då jag idag skulle packa ihop mina pinaler. De två knappt fulla väskorna jag medförde på nedresan fick nu bli tre väskor som var fulla till bristningsgränsen. Ännu en gång skulle det visa sig att jag har ett aningen anormalt förhållande till förvärv av kläder, väskor och skor. Dessutom inser jag nu i uppackandets stund att jag egentligen skulle behöva hyra två rum här i korridoren, varav ett skulle kunna få tjäna som "walk-in closet". Som läget nu är får man snabbt som ögat rycka fram ett plagg ur garderoben för att inte riskera att resterande kläder rasar ut, ty skåpen är så välfyllda. Vidare svämmar skoskåpet i det närmaste över det också och att till och med handväskshyllan börjar bli full tyder kanske på att en liten vårrensning bör göras och det snarast...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller borde man kanske säga mycket snack och lite hockey såhär i VM-tider? Hur som helst är det lite sån varning för mig för tillfället. Jag planerar så oerhört mycket, men lyckas genomföra så väldigt lite. Lilla latheten verkar ha slagit till och de...

Concealer, kaffe och sötsaker. Ja, vissa dagar behöver man lite hjälp på traven och den här veckan har inletts med just sådana dagar. Ni vet då man är evigt tacksam att en concealer verkligen gör jobbet och dämpar tvättbjörnelooken och de mörka ringa...

Allt har sin tid och äntligen är det vårtid! Just som man för bara någon vecka sedan började misströsta och tro att man aldrig skulle slippa skrapa bilrutorna på morgonen eller aldrig mer kunna sova med öppet fönster och vakna till de klassiska "utel...

Jag har aldrig gillat avsked. Det är väl egentligen ingen som gör, men vissa hanterar det bättre än andra. Jag tillhör de "andra" som verkligen ogillar avsked mer än något annat och detta i kombination med att dessutom vara en extremt emotionell pers...

Söndagsångest är ett fenomen som jag aldrig riktigt förstått mig på. Söndagen känner jag istället är den enda dag i veckan då man är i fas med saker och ting. På söndagar har man ofta hunnit med de där måstena som man aldrig hinner eller orkar ta tag...